Vad avgör ett landskaps biologiska mångfald?
Behovet av mat, varor, infrastruktur och bostäder har lett till exploatering och ett utbrett intensivt brukandet av jorden. Med förändringarna i markanvändning har miljöförutsättningarna i landskapen förändrats för växter och djur. Artrika habitat har fragmenterats och spridningsvägar kapats. Många arters krav på livsmiljön kan inte längre uppfyllas till den grad att arter kan bilda långsiktigt livskraftiga populationer och dör långsamt ut. Landskapen blir mer artfattiga. I alla tider har den biologiska mångfalden påverkats av landskapets innehåll och utformning. Hur många olika habitat men också hur mycket av ett habitat som finns kvar i landskapet och hur bra spridningsvägar det finns mellan habitaten är avgörande för hur hög mångfald landskapet har. Hur landskapet såg ut historisk kan påverka vilka arter som finns i ett landskap under mycket lång tid eftersom t.ex. växter ibland kan leva kvar under lång tid efter miljöförändringarna. Det betyder att hur vi planerar och brukar landskapen idag avgör den biologiska mångfalden i framtidens landskap. Idag behövs verktyg för att kartlägga och övervaka förändringar som påverkar den biologiska mångfalden negativt och indikatorer som istället förenklar arbetet i att gynna och förvalta den. |