Vad händer i projektet?
Projektet startar våren 2019 med val av studielandskap, baserat på tillgången av historiska kartor.
Under sommarn 2019 kommer landskapen att inventeras på kärlväxter och blad av Liten Blåklocka kommer att samlas in i alla landskap för genetiska analyser. Kärlväxtinventeringarna drar igång 24 juni när stora delar av Sverige står i full blom. Nu hoppas vi på bra väder och många fina gräsmarksväxter! Vi börjar längst ner I söder och jobbar oss norrut under sommaren. Först ut är Skåne. Södermanland inventeras från 1 juli och Hälsingland från den 15 juli. Sist under sommarens fältarbete ska inventeringar i Norrbottens jordbrukslandskap genomföras. I början på December ägde första årsmötet rum i Naturvårdsverkets nya lokaler! Vi tackar för ett trevligt avslut på forskningåret 2019!
Aril 2020: Trots distansarbete i Coronatider är satellitbilderna på plats och klassningen av vegetation och markanvändning kan snart börja!Vi vill identifiera vegetationsförändringar i studielandskapen från åren 1985-2019 med satellitbilder för att undersöka samband med artrikedomen av växter i landskapen idag. För att bättre skilja olika vegetationstyper åt har vi valt att använda en vårbild och en sommarbild för varje år och område. Den infraröda färgen gör det lättare att skilja markklasser åt. En satellitbild består av flera färgband.
I många fall har vi fått "puzzla" ihop flera satellitbilder för att få en hel molnfri bild-stack per område och år (med en bild innan lövsprickning och en bild mitt i sommaren för varje stack). För att åstadkomma 12 bild-stackar har vi fått ladda ned totalt 48 satellitscener från Landsat 5 TM, Landsat 7 ETM+ och Landsat 8 OLI. English summary: To investigate the connection with the species richness of plants in the landscapes today we will use satellite images to identify vegetation changes in the study landscapes. In order to better distinguish different vegetation types, we have chosen to use one spring picture and one summer picture for each year and area. The infrared color makes it easier to distinguish ground classes. Images are from Landsat 5 TM, Landsat 7 ETM+ and Landsat 8 OLI.
Miljöforskningsdagen 2020 på NaturvårdsverketI år sker Miljöforskningsdagen via Skype.
Vi kommer bland annat att prata om betydelsen av heterogenitet av markanvändning och ett småbrutet landskap med varierande biotoper för att bevara mångfalden av gräsmarksväxter. Vi har även analyserat storleken av populationer av Liten Blåklocka i landskapet. I landskap där det inte finns naturbetesmarker (röda punkter) spelar variationen i landskapet större roll än i landskap där det finns naturbetesmark (blå punkter) för storleken på populationerna av liten blåklocka. Landskapets variation är start kopplat till hur mycket åkermark det finns i landskapen. Datat bygger på inventeringar från 48 olika landskap i Norrbotten, Gästrikland, Södermanland och Skåne. Landskapets variation bygger på Shannon index av vegetationstyper/ markanvändningsklasser över en 2 kilometers diameter. Liten blåklocka (Campanula rotundifolia) är en bra indikator för gräsmarkernas status och konnektivitet.
December 2020
Historisk markanvändning har betydelse för artrikedomen i landskapet idag! Den mer artrika ängen under 1850-talet har i många fall blivit en artfattig åker idag. Där det förr var mer utmark, mark utanför gården där djuren betade i lösdrift, finns en högre artrikedom av växter i landskapet idag. Från husen i vänstra, övre hörnet går en fägata mellan de gula åkrarna till den mer gråfärgade utmarken där djuren fick beta under sommarhalvåret. Sörmland år 1887.
Vägrenar är viktiga för mångfalden av växter i jordbrukslandskap. Framförallt i Norrbotten! I olika delar av Svergie har de olika småbiotoperna i landskapet olika stor betydelse för artrikedomen. Norrbotten har färre åkerholmar och artfattigare skogsbryn än t.e.x. Södermanland.
Därför är vägrenar i Norrbotten viktiga bärare av mångfalden av växter som vill växa under ljusa förhållanden. Sjulsmarksby augusti 2020.
|
Paragraph. Klicka här när du vill redigera.