Projektbeskrivning
För att ta fram nationella indikatorer inkluderas jordbrukslandskap i studieområden som är fördelade från norra till södra Sverige; Norrbotten, Gävleborgs län, Södermanland och Skåne. Dessa regioner har olika biogeografiska zoner; mellan och södra boreala, boreo-nemorala och nemorala zonen. De norra regionerna ligger på Sveriges östkust där jordbruket har en lång tradition.
Dagens landskap och landskapsförändringarna under de senaste 200 åren kommer att studeras och analyseras utifrån jordartsdata, historisk och nutida statistik, och dagens artrikedom av växter i de olika landskapen. Genom analyserna kan den mest lämpade indikatorn för dagens biologiska mångfald i landskapet avgöras. En mångfald av kärlväxter i landskapet har visat ett samband med en mångfald av även andra organismgrupper och fungerar i projektet som en indikatorgrupp för mångfald i landskapet. |
Historisk jordbruksstatistik kan ge en bild av jordbrukets utbredning och utveckling under en längre tid i regionen.
Källa: Jordbruksverket |
Delprojekt 1 : Historisk och nutida landskapsanalys
Fragmentering av gräsmarkshabitat över tid ska mätas i 40 landskap, 10 i varje region, med hjälp av historiska ekonomiska kartor och fjärranalysdata. I huvudsak kommer kartor från 1800-talet (laga skifte), kartor och flygbilder från runt 1960-talet och satellitbilder så långt tillbaka de är tillgängliga (1980-tal) fram till idag att användas. Även nutida och historisk statistik (populations täthet, matproduktion, betesdjur m.m) kommer att sammanställas för att testas som indikator för mångfald i dagens landskap. Statistiska uppgifter om population och betesdjurstäthet har ett nära samband med markanvändningsintensitet och mängd betesmark genom tiderna. Upplösningen hos statistiska data avgör vilka parametrar som kommer att testas.
Historiska landskapsmönster
De historiska ekonomiska kartorna som används i projektet är i huvudsak laga skifte-kartor. Dessa ritades som ett led i en rad jordbruksreform där ägandet av åker, skog och gräsmark omfördelades mellan bönderna. Tanken var att all mark tillhörande samma bonde skulle ligga mer spatialt samlade än tidigare. Kartorna tillverkades under 1800-talet och ger oss idag en bra bild av i hur dåtidens jordbrukslandskap såg och vilken utsträckning marken brukades under denna tid.
Samtida landskapsmönster
Fragmenteringsgraden av gräsmarkshabitat i nutida landskap (de senaste 30-40 åren) kommer att fastställas med fjärranalysdata. Satellitbilder med hög upplösning, kompletterad med flygfoton ger oss data över flera skalor. Moderna open-source data som satellitbilder från Sentinel-2 och Landsat-8-data kommer att kombineras med äldre dataset som SPOT-data och bilder från tidigare Landsat-satelliter samt andra dataset som tillhandahålls av ESA (European Space Agency).
Målet är att ta fram ett klassifikationsskikt, indikatorer och valideringsdata med en gemensam rumslig referens. Konnektivitet och fragmenteringsgrad kommer att extraheras från bild- och GIS-data och användas för att bestämma spridningsförmågan och inverkan på mångfalden i landskapet.
Fragmentering av gräsmarkshabitat över tid ska mätas i 40 landskap, 10 i varje region, med hjälp av historiska ekonomiska kartor och fjärranalysdata. I huvudsak kommer kartor från 1800-talet (laga skifte), kartor och flygbilder från runt 1960-talet och satellitbilder så långt tillbaka de är tillgängliga (1980-tal) fram till idag att användas. Även nutida och historisk statistik (populations täthet, matproduktion, betesdjur m.m) kommer att sammanställas för att testas som indikator för mångfald i dagens landskap. Statistiska uppgifter om population och betesdjurstäthet har ett nära samband med markanvändningsintensitet och mängd betesmark genom tiderna. Upplösningen hos statistiska data avgör vilka parametrar som kommer att testas.
Historiska landskapsmönster
De historiska ekonomiska kartorna som används i projektet är i huvudsak laga skifte-kartor. Dessa ritades som ett led i en rad jordbruksreform där ägandet av åker, skog och gräsmark omfördelades mellan bönderna. Tanken var att all mark tillhörande samma bonde skulle ligga mer spatialt samlade än tidigare. Kartorna tillverkades under 1800-talet och ger oss idag en bra bild av i hur dåtidens jordbrukslandskap såg och vilken utsträckning marken brukades under denna tid.
Samtida landskapsmönster
Fragmenteringsgraden av gräsmarkshabitat i nutida landskap (de senaste 30-40 åren) kommer att fastställas med fjärranalysdata. Satellitbilder med hög upplösning, kompletterad med flygfoton ger oss data över flera skalor. Moderna open-source data som satellitbilder från Sentinel-2 och Landsat-8-data kommer att kombineras med äldre dataset som SPOT-data och bilder från tidigare Landsat-satelliter samt andra dataset som tillhandahålls av ESA (European Space Agency).
Målet är att ta fram ett klassifikationsskikt, indikatorer och valideringsdata med en gemensam rumslig referens. Konnektivitet och fragmenteringsgrad kommer att extraheras från bild- och GIS-data och användas för att bestämma spridningsförmågan och inverkan på mångfalden i landskapet.
Norränge år 1850, 1955 och idag. Genom att följa ett landskaps förändringar genom tid kan effekterna av markanvändningsförandringar på mångfalden idag analyseras.
Delprojekt 2: Biologisk mångfald i landskapet
Artdiversitet är ett ofta använt mått på biologisk mångfald, även om konceptet är mer komplext och mångfacetterat, t.ex. genom variation inom arten (gener), mellan arter (samhällen) och i ekosystem (funktioner). Genetisk mångfald är grundläggande för nuvarande och framtida biologisk mångfald, och är källa till biologisk mångfald (variation i egenskaper, arter, samhällen och ekosystemfunktioner). En hög genetisk mångfald möjliggör artanpassningar som svar på miljöförändringar, vilket säkerställer ekosystemets motståndskraft vid landskapsförändringar. I detta projekt kommer vi att koppla variationen av gener inom en art, växtsamhällen, och ekosystemfunktioner till historiska och nutida landskapsindikatorer samlade i Projektdel1 i de 40 landskapen. Vi strävar efter att urskilja hur historiska och samtida, lokala och landskapsfaktorer påverkar olika nivåer av biologisk mångfald. Funktionell mångfald Funktionell mångfald är det mest övergripande måttet på biologisk mångfald i vårt projekt och kvantifierar det funktioner som växter har i samhällen och ekosystem. Många egenskaper eller karaktärsdrag, hos växter påverkar överlevnadsgraden i fragmenterade landskap. Växternas egenskaper påverkar även ekosystemfunktionen, samtidigt som sammansättning av egenskaperna hos ett växtsamhälle starkt kan påverka funktionell mångfald. Utifrån fältinventeringar kommer vi att sammanställa information om växternas karaktärsdrag med kopplingar till ekosystemfunktioner och överlevnad av växtarter i fragmenterade landskap. |
Gräsmarksspecialisten Campanula rotundifolia kommer att användas som studieart för att analysera den genetiska mångfalden i landskapen.
|
Delprojekt 3: Identifiering av indikatorer av biologisk mångfald på landskapsnivå
Med information om biodiversitet i flera nivåer av landskapet kommer historiska och nutida miljö- och lättillgängliga landskapsindikatorer från Projektdel 1 att användas för att förstå de historiska faktorerna som ligger till grund för dagens biodiversitet i landskapet. Identifierade landskapsindikatorer kan sedan bidra till att övervaka och förutsäga framtida biodiversitet i olika landskap under miljöförändringar. Analyserna av egenskaperna hos växterna som växer i fragmenterade landskap kan ge en bild av vilka karaktärsdrag som är gynnsamma i fragmenterade landskap. Detta kommer att informera politiska och bevarandeåtgärder om hur man ska agera för att bevara och gynna den biologiska mångfalden på landskapsskala och därmed öka dess motståndskraft mot nuvarande och framtida miljöförändringar. Avslutningsvis kommer projektet att identifiera landskapsindikatorer för biologisk mångfald grundat på hur växtsamhällen svarar på förändringar av landskapet och deras livsmiljö.
Med information om biodiversitet i flera nivåer av landskapet kommer historiska och nutida miljö- och lättillgängliga landskapsindikatorer från Projektdel 1 att användas för att förstå de historiska faktorerna som ligger till grund för dagens biodiversitet i landskapet. Identifierade landskapsindikatorer kan sedan bidra till att övervaka och förutsäga framtida biodiversitet i olika landskap under miljöförändringar. Analyserna av egenskaperna hos växterna som växer i fragmenterade landskap kan ge en bild av vilka karaktärsdrag som är gynnsamma i fragmenterade landskap. Detta kommer att informera politiska och bevarandeåtgärder om hur man ska agera för att bevara och gynna den biologiska mångfalden på landskapsskala och därmed öka dess motståndskraft mot nuvarande och framtida miljöförändringar. Avslutningsvis kommer projektet att identifiera landskapsindikatorer för biologisk mångfald grundat på hur växtsamhällen svarar på förändringar av landskapet och deras livsmiljö.